Robotisering skapar jobb – kompetens avgör
Ny IFR-rapport visar hur robotisering kan höja produktiviteten, stärka konkurrenskraften och bidra till att möta arbetskraftsbristen
Robotiseringen förändrar arbetslivet. När robotar tar över monotona, tunga och riskfyllda arbetsuppgifter försvinner vissa arbetsmoment, men det innebär inte nödvändigtvis att hela yrken försvinner. I många fall förändras i stället arbetsinnehållet och kraven på kompetens.
Det är en central slutsats i International Federation of Robotics (IFR) rapport The Impact of Robots – Employment, Productivity and Competitiveness. Rapporten pekar på att robotisering kan bidra till högre produktivitet och konkurrenskraft och samtidigt skapa förutsättningar för nya arbetsuppgifter och arbetstillfällen.
Utvecklingen innebär därför en dubbel utmaning. Företag behöver investera i ny teknik, samtidigt som medarbetare behöver få möjlighet att utveckla den kompetens som krävs när arbetsuppgifter förändras.
Robotar automatiserar uppgifter – inte nödvändigtvis hela yrken
Diskussionen om robotisering handlar ofta om risken för att människor ska ersättas av maskiner. Men automatisering sker vanligtvis på uppgiftsnivå. Att en robot kan utföra en viss arbetsuppgift innebär inte automatiskt att hela yrket kan automatiseras.
När repetitiva eller fysiskt krävande moment tas över av maskiner kan människor i stället få mer tid för uppgifter som kräver exempelvis problemlösning, kommunikation, bedömningar, kreativitet och samarbete.
Det kan också påverka arbetsmiljön. Robotar kan användas för arbetsmoment som är tunga, monotona, smutsiga eller riskfyllda och därmed minska den fysiska belastningen på personalen.
Den centrala frågan blir därför inte enbart hur många jobb som kan automatiseras, utan hur arbetsuppgifter förändras och vilka nya roller som uppstår.
Produktivitet kan stärka företagens möjligheter att växa
En viktig effekt av robotisering är möjligheten att öka produktiviteten. Automatiserade processer kan ge högre produktionskapacitet, jämnare kvalitet och lägre kostnader.
Det kan stärka företagens konkurrenskraft och skapa utrymme för investeringar och expansion. Om företagen växer kan också efterfrågan på arbetskraft öka.
Sambandet är dock inte automatiskt. Produktivitetsvinster leder inte i sig till fler jobb. Effekten beror bland annat på hur företagen använder vinsterna, hur efterfrågan utvecklas och hur ekonomin i övrigt förändras.
Robotisering bör därför ses som en del av ett större ekonomiskt sammanhang. Tekniken kan göra produktionen mer konkurrenskraftig, men det är företagens investeringar, marknadsförutsättningar och förmåga att ställa om som avgör vilka effekter det får på sysselsättningen.
Kompetensen blir allt viktigare
När rutinmässiga arbetsuppgifter automatiseras förändras också kompetensbehoven.
Teknisk och digital förståelse får större betydelse, liksom förmågan att lösa problem, hantera komplexa situationer och arbeta tillsammans med automatiserade system. Det gäller inte bara ingenjörer och programmerare. Även yrken där den tekniska utvecklingen tidigare haft mindre betydelse påverkas.
Det gör kompetensutveckling till en central del av omställningen.
Företag behöver investera i vidareutbildning och ge medarbetare möjlighet att utvecklas i takt med tekniken. Utbildningssystemet behöver samtidigt anpassas till en arbetsmarknad där kompetenskraven förändras snabbare.
Det handlar inte om att alla ska bli programmerare eller robotingenjörer. Det handlar om att människor ska kunna använda ny teknik och ta ansvar för de arbetsuppgifter där mänsklig kompetens fortsatt har stor betydelse.
Förmågan att kombinera teknisk utveckling med kompetensutveckling blir därför en viktig konkurrensfaktor.
Robotisering är också relevant i en situation där många ekonomier står inför demografiska förändringar och brist på arbetskraft.
När färre personer ska utföra fler arbetsuppgifter kan automation bidra till att öka kapaciteten. Robotar kan ta över vissa moment och frigöra tid för personalen att fokusera på arbetsuppgifter där mänsklig närvaro, erfarenhet och bedömning är nödvändig.
Det innebär att automation i vissa verksamheter kan fungera som ett komplement till arbetskraften snarare än en ersättning för den.
Det är särskilt relevant i branscher där rekryteringsproblemen redan är stora. Genom att automatisera delar av arbetet kan företag och offentliga verksamheter i vissa fall hantera en större arbetsmängd med befintlig personal.
Robotisering är också en fråga om konkurrenskraft
För företag är investeringar i robotik inte bara en fråga om effektivisering. Det handlar också om möjligheten att konkurrera på en global marknad.
Robotar kan öka produktionshastighet, precision, kvalitet och flexibilitet. Det kan vara betydelsefullt för företag i Sverige och Europa, där lönekostnaderna ofta är högre än i många konkurrerande produktionsländer.
Om automation gör det möjligt att producera mer kostnadseffektivt kan företag i vissa fall behålla eller bygga ut produktion på hemmamarknaden. Det kan i sin tur bidra till investeringar, export och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft.
Men tekniken är ingen garanti för konkurrenskraft. Företagens förmåga att införa tekniken, organisera arbetet och utveckla kompetensen är minst lika viktig.
När AI möter robotik förändras förutsättningarna
Nästa fas i utvecklingen handlar i allt högre grad om kombinationen av robotik och artificiell intelligens.
AI kan göra robotar bättre på att tolka sin omgivning, fatta beslut utifrån information och hantera variationer i arbetsmiljön. Det kan bredda användningsområdena från traditionell industriell automation till exempelvis lager, logistik och andra verksamheter.
Samtidigt ökar komplexiteten. Företag behöver kunna integrera teknik, data och arbetsorganisation på ett sätt som fungerar i praktiken.
För företag som lyckas kan kombinationen av AI och robotik skapa nya möjligheter att effektivisera och utveckla verksamheten. För företag som inte investerar eller saknar kompetens att använda tekniken riskerar konkurrensgapet att öka.
Sverige behöver en sammanhållen robotstrategi
Robotisering är därför inte enbart en fråga för enskilda företag. Den har också betydelse för industripolitik, kompetensförsörjning och nationell konkurrenskraft.
Sverige skulle kunna samla dessa frågor i en mer sammanhållen nationell strategi för robotik. En sådan strategi kan knyta samman industripolitik, utbildning, forskning, innovation, kompetensutveckling och infrastruktur.
Syftet bör inte vara att styra vilka tekniker företagen ska använda. Det bör vara att skapa goda förutsättningar för investeringar och innovation och samtidigt minska trösklarna för människor och företag som behöver ställa om.
Andra industrinationer har redan valt att prioritera robotik strategiskt.
Japan lanserade exempelvis New Robot Strategy med ambitionen att stärka landets position inom robotinnovation. Kina gjorde robotik till ett prioriterat område inom Made in China 2025, som lanserades 2015. Kina har sedan dess etablerat sig som världens största marknad för industrirobotar.
Utvecklingen visar att robotik har gått från att vara en teknisk fråga för enskilda företag till att också bli en fråga om industriell utveckling och internationell konkurrenskraft.
Tekniken är given – användningen är ett politiskt val
Robotiseringen kommer att fortsätta oavsett vilka beslut Sverige fattar. Den centrala frågan är därför hur tekniken ska användas och hur produktivitetsvinsterna kan omsättas i långsiktigt värde för företag, medarbetare och samhälle.
Det kräver ett samspel mellan näringsliv, utbildningssystem och politik.
Företagen behöver investera i både teknik och människor. Utbildningssystemet behöver följa förändrade kompetensbehov. Staten behöver skapa förutsättningar för forskning, innovation, investeringar och omställning.
Det är först när dessa delar utvecklas tillsammans som robotiseringens potential kan realiseras fullt ut.
Den viktigaste förändringen är därför inte att robotar kommer att utföra fler arbetsuppgifter. Det är att gränsen mellan vad människor och maskiner gör blir allt mer föränderlig.
Robotar kan utföra uppgifter där maskiner har fördelar i fråga om precision, uthållighet och fysisk belastning. Människor kan samtidigt fokusera mer på erfarenhet, omdöme, problemlösning, kreativitet och samarbete.
Robotisering behöver därför inte innebära ett arbetsliv med färre människor. Men den innebär ett arbetsliv där innehållet i många jobb förändras, och där förmågan att utvecklas tillsammans med tekniken blir avgörande.
Rätt använd kan automation bidra till högre produktivitet, stärkt konkurrenskraft och bättre arbetsmiljö. Men den största vinsten uppstår först när tekniska investeringar kombineras med investeringar i människors kompetens.