AI- och robotikboomen utan rädsla

Sammanfattning av debatt artikel i DI 2026-01-09  av professor Sylvia Schwaag Serger, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). 

Östasien står i centrum för en global robotikrevolution. Japan, Kina och Sydkorea leder utvecklingen med hög robotproduktion, snabb automatisering och extrem robottäthet. Det markerar början på en ny industriell era där nästa generations robotar, drivna av avancerad AI, blir mer flexibla och kan ta över fler arbetsuppgifter än dagens specialiserade industrrobotar.

Samtidigt förändrar AI arbetsmarknaden i grunden. Allt fler yrken beskrivs nu som ”AI-utsatta”, exempelvis inom IT och systemutveckling. Forskning visar att AI slår särskilt hårt mot unga och nyanställda. I USA har anställningarna i dessa yrken minskat kraftigt, och även i Sverige ökar AI-användningen snabbt: över en tredjedel av alla företag använder redan AI, och bland stora företag är andelen över 70 procent.

Trots att hundratals miljarder dollar investeras i att utveckla AI-teknik satsas betydligt mindre på att förstå och hantera konsekvenserna för arbetslivet. Nya jobb kommer att skapas, men gamla försvinner – därför måste samhället agera i tid. Avgörande blir omfattande satsningar på vidareutbildning, livslångt lärande och system som gör det möjligt för människor att byta kompetens och yrkesbana.

Här brister Sverige i dag. Lärosätenas uppdrag och strukturer är inte anpassade för yrkesverksammas behov. Utbudet är ofta svårtillgängligt, otillräckligt flexibelt och incitamenten för universiteten är svaga. Flera rapporter pekar på behovet av att öppna hela kursutbudet för yrkesverksamma och skapa fungerande system för kontinuerlig kompetensutveckling.

Frågan är därför vem som tar det övergripande ansvaret. Förslaget om en teknikminister med mandat att samordna utbildning, arbetsmarknad och industripolitik illustrerar behovet av tydligt ledarskap.

Sverige har historiskt visat att det går att förena teknisk utveckling med social trygghet och rättvis omställning. Med vår innovationskultur och omställningsförmåga har vi goda förutsättningar att lyckas även nu. Men i en tid av ultrasnabb teknikutveckling krävs handlingskraft – från politiken, näringslivet, akademin och samhället i stort. Tekniken ska inte fruktas, utan användas klokt.

iva-global-outlook-asia-3