Produktivitet blir Sveriges nästa försvarsförmåga

Texten bygger på huvudslutsatserna McKinsey & Company rapporten Enhancing Swedish Security through Deterrence and Prosperity.

Europa befinner sig i den största försvarspolitiska omställningen sedan kalla krigets slut. Rysslands invasion av Ukraina, ökade geopolitiska spänningar och en växande insikt om behovet av europeisk självständighet inom säkerhetsområdet har lett till omfattande satsningar på försvar och civil beredskap. För Sverige innebär utvecklingen inte bara ett ansvar att stärka den nationella och regionala säkerheten, utan också en unik möjlighet att skapa långsiktig ekonomisk tillväxt och stärkt konkurrenskraft.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar att dra nytta av denna utveckling. Landet kombinerar en avancerad försvarsindustri, starka statsfinanser, hög teknologisk kompetens och ett strategiskt geografiskt läge i Östersjöregionen. Samtidigt har medlemskapet i NATO öppnat nya möjligheter för samarbete, export och industriell integration med övriga Europa.

Den europeiska upprustningen väntas leda till försvarsinvesteringar på nivåer som inte har setts på flera decennier. För svensk industri innebär detta en kraftigt växande marknad där efterfrågan på avancerade vapensystem, sensorer, kommunikationslösningar, cybersäkerhet, rymdtjänster och kritisk infrastruktur förväntas öka under lång tid framöver. Svenska företag har redan starka positioner inom flera områden, bland annat stridsflyg, ubåtar, markstridssystem, radar och elektronisk krigföring.

Men möjligheten är långt ifrån självklar. När försvarsutgifterna växer i hela Europa ökar också konkurrensen. Stora internationella aktörer investerar aggressivt i ny teknik, produktionskapacitet och exportförmåga. För att Sverige ska kunna behålla och stärka sin position krävs därför mer än teknisk kompetens och traditionell ingenjörskonst. Det krävs en genomgripande satsning på produktivitet, automation och industriell effektivitet.

Historiskt har Sveriges styrka ofta varit förmågan att utveckla tekniskt avancerade produkter. Framöver kommer förmågan att producera dem snabbt, kostnadseffektivt och i stor skala att bli minst lika viktig. Försvarsindustrin står redan inför växande orderböcker och ökande krav på leveransförmåga. Samtidigt råder brist på kvalificerad arbetskraft inom många tekniska yrken. Därför måste framtidens tillväxt i stor utsträckning komma genom högre produktivitet snarare än enbart fler anställda.

Automation blir därmed en strategisk fråga för både försvarssektorn och svensk ekonomi i stort. Genom robotisering, digitala produktionssystem, artificiell intelligens, avancerad dataanalys och autonoma logistiklösningar kan företag öka produktionen utan motsvarande ökning av kostnader eller personalbehov. Automatiserade fabriker kan leverera högre kvalitet, kortare ledtider och större flexibilitet samtidigt som de stärker Sveriges konkurrenskraft gentemot internationella aktörer.

Samma logik gäller även för den civila delen av säkerhetsindustrin. Utbyggnaden av energisystem, telekommunikation, cybersäkerhet, satellittjänster och annan kritisk infrastruktur kommer att kräva stora investeringar. För att dessa investeringar ska bidra till långsiktig tillväxt måste de kombineras med modern teknik och automatiserade processer som ökar effektiviteten i hela ekonomin. En stark säkerhetsindustri kan därmed bli en drivkraft för teknikspridning och produktivitetsökningar långt utanför försvarssektorn.

Rapporten pekar också på flera utmaningar som måste hanteras. Försvarsforskningen har minskat som andel av ekonomin under de senaste decennierna, leveranskedjor är ansträngda och Sverige har ännu inte lyckats skapa samma dynamik inom försvarsteknik som inom den civila techsektorn. Samtidigt är exportstödet mindre utvecklat än i flera jämförbara länder. För att möta dessa utmaningar krävs tydligare prioriteringar, långsiktiga investeringar och ett närmare samarbete mellan stat, försvarsmakt, industri, akademi och kapitalmarknad.

Ett centralt budskap är att Sverige måste våga höja ambitionsnivån. Målet bör inte enbart vara att försörja det egna försvaret, utan att bli en av Europas ledande leverantörer av säkerhets- och försvarslösningar inom utvalda områden. För att nå dit krävs fortsatta investeringar i forskning och utveckling, men också en tydlig strategi för hur innovationer snabbt kan omsättas till kommersiella produkter och storskalig produktion.

Sveriges säkerhet kommer ytterst att vila på både militär styrka och ekonomisk styrka. Ett robust försvar kräver en konkurrenskraftig ekonomi som kan finansiera investeringar över tid. Därför är produktivitet, automation och innovation inte bara ekonomiska frågor utan också säkerhetspolitiska. Om Sverige lyckas kombinera ökad försvarsförmåga med högre produktivitet och industriell förnyelse kan den europeiska upprustningen bli en historisk möjlighet.